The 2026 Outlook

A Competitive Outlook for the Swedish Technology Industry

The 2026 Outlook är en rapport framtagen av Teknikföretagen. Genom att analysera nuläget, jämföra med omvärlden och blicka framåt besvarar den frågan: ”Hur kan Sverige stärka sin position som ledande tekniknation i en allt hårdare global konkurrens?”.

Våra fokusområden

Var befinner sig tekniksverige år 2030?

Pia Sandvik
VD, Teknikföretagen

"Teknikbranschen har all anledning att känna sig stolt. Sverige rankas återkommande som ett av världens mest innovativa länder och teknikutvecklingen är en central drivkraft för svensk ekonomi och tillväxt."

Strategiska fokusområden för tekniksverige

1
Sverige som investerings­magnet
Ökad attraktionskraft för den svenska teknikbranschen.
Läs mer
2
Talangjakten
Förbättrad tillgång till kompetens.
Läs mer
3
Innovation som tillväxtmotor
Ökade investeringar i FoU.
Läs mer
4
Framtidssäkrad infrastruktur
Tillgång till relevant digital och fysisk infrastruktur.
Läs mer
5
Förenkla för framgång
Enhetliga, förutsägbara och förenklade regelverk.
Läs mer
6
Stabilitet som strategi
En stabil arbetsmarknad genom partssamverkan.
Läs mer

Strategiskt fokusområde 1

Sverige som investeringsmagnet

Ökad attraktionskraft för den svenska teknikbranschen

Den svenska teknikbranschen har gång på gång visat sin förmåga att bidra till att lösa stora samhällsutmaningar – från utvecklingen av alternativa energikällor under 1970-talets oljekris till tekniska genombrott som kraftigt minskat utsläppen från transportsektorn. I dag står vi inför nya, komplexa utmaningar där teknikbranschen är en avgörande möjliggörare för omställning, konkurrenskraft och ett mer hållbart och robust samhälle. För att ta den rollen fullt ut behöver Sverige vara ett av världens mest attraktiva länder för investeringar och kompetens. Det kräver hög produktivitet, goda villkor för produktion och en tydlig, framtidsinriktad syn på industrins roll och potential.

A

Hur framställs svensk teknikbransch i media – positivt, neutralt eller negativt?

Mål 2030

0
%
positivt

Nuläge 2025

0
%
Av 90% mål
Positivt

Svagt uppåt, men mer polariserat.

B

Hur stor är Sveriges andel av industriproduktionen i EU samt andra viktiga konkurrentländer?

Mål 2030

>
0
%
Andel förädlingsvärde

Nuläge 2025

0
%
Andel förädlingsvärde

Under de senaste 20 åren har Sveriges andel legat stabilt mellan 3–3,5 procent.

Strategiskt fokusområde 2

Talangjakten

Förbättrad tillgång till kompetens

Ingenjörslandet Sverige konkurrerar med kompetens. Teknikbranschens framgångar vilar på företagens tekniska kunnande och innovationsförmåga i en global ekonomi. Samtidigt ökar efterfrågan på kvalificerad arbetskraft snabbt. För att säkra Sveriges position på den globala marknaden krävs ett samlat grepp om kompetensförsörjningen – från utbildningssystem till livslångt lärande.

A

Andel elever/studenter som påbörjar teknisk utbildning.

Andel förstaårselever på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet:
25 procent

Andel förstaårselever på industritekniska programmet och el- och energiprogrammet: 15 procent

Andel förstaårselever på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet:
17,3 procent

Andel förstaårselever på industritekniska programmet och el- och energiprogrammet:
5,7 procent

Statiskt

B

Examinationsgrad för tekniska utbildningar.

0
%
Civilingenjör

+
0
%
Högskoleingenjör

Andelen studenter med examen två år efter förväntad examen: Civilingenjör:
56 procent, högskoleingenjör
49 procent (läsår 22/23).

Svagt uppåt

Strategiskt fokusområde 3

Innovation som tillväxtmotor

Ökade investeringar i FoU

Forskning och utveckling (FoU) är en central drivkraft för produktivitet, innovation och långsiktig konkurrenskraft. I en global ekonomi där teknikutvecklingen accelererar och konkurrensen om investeringar ökar krävs stärkta incitament för FoU-investeringar och en mer strategisk forsknings- och innovationspolitik.

A

Teknikbranschens och statens industrirelevanta investeringar i FoU i förhållande till BNP .

Mål 2030

0
%
Ökning per år

Nuläge 2025

0-
0
%
Ökning per år (estimat)

Stillastående till måttlig tillväxt

Strategiskt fokusområde 4

Framtidssäkrad infrastruktur

Tillgång till relevant digital och fysisk infrastruktur

Tillgången till en väl fungerande fysisk och digital infrastruktur är en central förutsättning för Sveriges utveckling och konkurrenskraft. Kraven på transportsystemens effektivitet ökar och behoven av robusta digitala uppkopplingar växer. Samtidigt ställer den snabba elektrifieringen och globala konkurrensen om investeringar nya krav på kapacitet i elnätet. För att Sverige ska vara ett attraktivt land för investeringar och produktion krävs ett samlat grepp om infrastrukturen – från väg och järnväg till mobilnät och datakommunikation, samt ett effektivt energisystem som byggs ut i takt med industrins omställning.

A

Transportinfrastruktur

Underhållsskulden för väg och järnväg minskar.

En mer ambitiös plan sätts för att åtgärda hela underhållsskulden till år 2040.

Underhållsskulden bedöms vara 127 miljarder kronor.

Positiv

B

Digital infrastruktur

Yttäckning för mobilt bredband om minst 100Mbit/s.

Mål 2030

0
%
Yttäckning

Nuläge 2025

0
%
Av 60% mål
Yttäckning

Positiv

C

Energi

Mer av energibehovet elektrifieras.

Mål 2030

0
%
el i slutlig energianvändning

Nuläge 2025

0
%
Av 85% mål
el i slutlig energianvändning

Statiskt

Strategiskt fokusområde 5

Förenkla för framgång

Enhetliga, förutsägbara och förenklade regelverk

Teknikbranschen är motorn i svensk ekonomi och verkar i en miljö där kraven på innovation och omställning ökar, samtidigt som regelverken blir allt mer komplexa. För att stärka konkurrenskraften behöver regleringen bli mer sammanhållen, förutsägbar och stödjande.

A

Företagen upplever att det har blivit enklare att följa statliga regler.

Mål 2030

>
0
%
upplever förenklingar

Nuläge 2025

0
%
upplever att det blivit enklare att följa statliga regler jämfört med året innan

En negativ trend där hela 28 procent av företagen uppger att det blivit krångligare att följa statliga regler enligt NNR:s årliga Regelbarometer.

Strategiskt fokusområde 6

Stabilitet som strategi

En stabil arbetsmarknad genom partssamverkan

Svensk arbetsmarknad är en av världens mest stabila. Vi har starka parter, lagstiftning på behörigt avstånd och få strejkdagar. Stabiliteten bygger på långvarig samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer, där centrala kollektivavtal spelar en avgörande roll. Genom en väl fungerande partsmodell kan arbetsmarknaden både främja företagens konkurrenskraft och trygga anställdas villkor.

A

Antal konfliktdagar i Sverige

Mål 2030

0
förlorade arbetsdagar

Nuläge 2025

0
förlorade arbetsdagar

Stabil nivå, men något ökande konfliktrisk.